Kvällens träning var dock lite annorlunda jämfört med hur vi vanligt vis tränar. I stället för att följa upp en 30-45 minuters utomhuslöpning med hopprep och därefter styrkeövningar inomhus så gjorde vi yoga. Jag måste berätta för er att detta var det bästa yoga-passet jag gjort hittills i mitt liv. Fast vi var i en smutsig gympahall med starka vita lysrör i taket så var känslan perfekt. Intruktören, som för övrigt visade sig vara min vanliga fystränares son, var extremt hängiven till just det han höll på med, yoga, och det smittade av sig väldigt lätt! Det nya för mig i kväll var att man ska göra övningarna så att det känns skönt, det ska INTE göra ont. Det var väldigt viktigt för mig att höra! Dessutom så var och är känslan efterråt obeskrivlig. Något slags lugn lägger sig över en och alla problem som man haft innan får man distans till. Det här matteprovet som vi ska ha på fredag, som jag oroat mig mycket över idag får bli som det blir. Jag ska absolut göra mitt bästa, men på vägen dit ska jag inte köra slut på mig totalt. Nej, matte är matte. För mig är det kul ibland, och ibland är det bara för klyddigt. Jag vill tycka att det är roligt och därför väljer jag här och nu att säga åt mig själv att det är okej att inte ta det på för stort allvar! Från yoga till matte. Härligt!